Sofia Pettersson

Kommer ni ihåg att jag skrev om hur jag stör mig på folk som äter frukt på tåg?
Jag har ångrat mig lite angående det. Det är människor som dem som gör dagen liiite mer roligare. 
Skumma människor man stirrar på och undrar varför? och sedan skrattar åt.
Jag gillar de, folk som tänker what the fuck och sedan gör vad dom än vill.
Jag menar, om alla skulle vara tråkiga och inte våga vara egna eller äta vad de vill på tåg eller liknande skulle världen vara en så mycket tråkigare plats. Inte sant?
Nu undrar ni säkert varför jag från ingenstans tar upp detta. Jo, det har och göra med min dag igår.
Allt började bra, och och Eugenia gick raka vägen till gallerian för att kolla på våra skor. Hennes fanns. Mina med, det var bara det att mina bara fanns i storlekarna 40 och uppåt. Typiskt tänkte jag. Där rök mina gladiatorsandaler. Men så fick vi veta att det fanns en till butik till vid stureplan. Så det var ingen tvekan om saken, vi skulle dit!
När vi väl kom fram fanns det samma storlekar som i den andra plus ett par 36 och ett par 37. Ni förstår, jag har storlek 38-39. Förjävla typiskt! Men jag provade 37erna. Det funka, det var bara det att det syntes att det var lite för trångt där inne.
Men så hitta jag ett par gladiatorskor med klack tillslut. Bruna, kan lägga upp en bild sen för som de är skitsnygga.
Efter mycket springande fram och tillbaka mellan stureplan och gallerian drog vi till PK-huset. Där hade dom någon gratis styling. Smink och hår. Sen skulle man ta bild.
Tjejen som sminkade mig måste av någon anledning ha hatat mig. Hon sminka mig som en transa. På riktigt. Jag fick svarta ögonbryn. Så fick man också åka hem! och fyfan vad jag skämdes.
Ni ska få se bild på mig, sen när jag fått tag på en. Jag lovar, jag bryr mig inte. Inte direkt som att jag kände mig vacker. En sån bild kan jag bjuda på. Så stay updated ;)

Så på hemvägen satt jag till en början och försökte gömma mitt ansikte. Eller inte riktigt, bara ögonbrynen. Men sen tänkte jag, varför skämmas? seriöst. Jag såg ut som en riktig import med blond fluffperuk. Jag visste om det. Jag såg skrämmande ut. Fanns inget jag kunde göra åt det. Och gömmandet gick inge vidare.
Så istället för att gömma mig började jag stirra folk rakt in i ögonen. Om de stirrar på mig, får väl jag stirra tillbaka? ellerhur?
Meningen var att de skulle bli lite rädda och sluta stirra. Det funkade med några. Men, tja, vissa flirtade istället. 
SNÄLLA?! jag såg ut som ett miffo! När ni ser bilden kommer ni förstå vad jag menar.
Så det är anledningen till att jag har ändrat min åsikt lite angående folk som äter apelsiner på tåg. Om det inte är okej, är det heller inte okej för mig att se ut som jag gjorde. Vissa fick sig säkert ett gott skratt, det skulle jag också få.
Så nu gillar jag det. Folk med distans, som vågar bjuda på sig själva.
Men det betyder verkligen inte att jag ska börja äta apelsiner på tåg eller sminka mig sådär åch åka in till stockholm.