Nu är även min älskade bästa vän Karin-Alexandra Westerlund arton år!
Can you believe it?
Det var på tiden.
Tiden går liksom så sakta.
Brukar vara jag som fyller år, sen innan man vet ordet av det fyller hon också år.
Men inte i år inte.
Men u är i alla fall dagen kommen.
Grattis grattis, 18 is the shit!
Nu får även du köpa lättöl på ICA ;D <3

Att jag alltid måste vara så jävla slarvig av mig!
Min mobil, borta.
Får hoppas att den är hos Denises farmor annars är jag körd!
Måste få tag på henne idag för hon åker till Åre imorgon.
Har inte hennes nummer, har ingens nummer!
INGEN SOM KAN VARA TILL HJÄLP ÄR INNE PÅ MSN!
Fitta!

Juste, Glad Påsk!

Jag är rastlös, riktigt jävla rastlös.
Jag väntar på klockan. Så jag kan börja fixa mig.
Jag kan inte börja för tidigt. Så man kan inte hitta på något heller, för det skulle ta för lång tid.
Ni förstår mitt problem va?
Jag ska med Denise på hennes broders studentskiva. Tio ska jag vara där. Men eftersom man bor i Södertälje måste man åka innan nio!
Så nära men ändå så långt ifrån eller bara långt ifrån?
Jag ska fan flytta till Stockholm! får jag chansen tänker jag inte tveka en sekund!
Så jag har två timmar till godo.
Kanska ska börja nu ändå, vet ju inte ens vad jag ska ha på mig.
Blir man klar lite tidigare kan man ju alltid kolla på talang.

Så här cool ser jag ut just nu förresten. Osminkad halvplattat hår och solbrillor inomhus.
Så går det när man har tråkigt.

Att åka och hälsa på släktingarna i Marocko är underbart. Men dagarna innan är hemska!
Blev påmind om det när jag sov hos Yassy hennes sista natt innan hon åkte till Iran. Kaos är ett ord som rätt bra beskriver dagarna.

Det är samma sak varje år, aldrig lär man sig hantera det bättre under åren som går.
Det börjar alltid några veckor innan resedagen. Då packar mamma väskorna med presenter till släkten. Släkten där borta är inte som här hemma då jag har två farbröder och två kusiner. Nej, på mammas sida har jag 18 kusiner. Och det är bara kusinerna, sen finns det mammas syskon och deras fruar och män. Alla ska ha x antal presenter.
Så det är inte små väskor vi snackar om här.
Hur som haver packar hon sina väskor. Självklart väger de för mycket redan då. Men det är inte så farligt mycket, bara några kilon. Det kan man komma undan med. Sen går veckorna och några dagar innan resedatumet väger vi väskorna igen och då väger väskorna i sin ordning mer än när vi packade dem senast. I wonder how? :O
Och som om det inte vore nog får man även ha några presenter i sin egen väska. Vilket tar upp plats och vikt och gör att man får ta med sig ännu mindre kläder.
Det blir mycket tjaffs och mycket stress.
Det blir mycket "jag har inte lust att åka längre".
Det blir mycket "det är sista året jag köper presenter"
Varje år samma sak.
Min mamma är lite speciell också. Väskorna väger redan mer än man får ta med, men allt är inte nedpackat. Så hon tar en mindre extraväska för det som inte fick plats. Den har hon med ifall det är en snäll liten krabat vid disken.
Om denne inte reagerar på vikten, kör hon "Kan vi ta handbagaget här också? det är så jobbigt att bära".
Funkar det, funkar det. Funkar det inte, tar den som skjutsade oss hand om den tills vi kommer tillbaka.
Att checka in sitt bagage är det absolut pinsamaste jag har upplevt, och så får man återuppleva det år efter år.
Hemskt!

Bad bad update! men jag lever.
Jag har haft fullt upp sen jag hoppa in i tidsmaskinen och såg det vita täcket försvinna och temperaturen öka.
Härligt härligt!
Men idag har jag inte gjort något, absolut ingenting. Jag hade tänkt att detta skulle vara min pluggdag. För man har en hel del att göra under lovet. Men icke sa nicke. Får ta det under påskhelgen istället.
Nu ska jag kolla om det finns något intressant på teven.

Vad hände där?
En månad sen började det om med samma saker.
Hade inte orken att fixa det helt enkelt.
Men nu är det nya tag.
Orkade egentligen inte fixa det den här månaden heller. Men nått måste jag ha!
Så vi kör en nedräkning. Det blir månadens tema.
Nedräkning tills om bror flyttar.
Tills jag får tillbaka mitt rum.
Tills jag får tillbaka min andra garderob.
Nedräkning tills det inte längre finns någon som väcker en på nätterna genom att prata/skrika i sömnen.
Tills en fet dataskärm inte lyser upp rummet och håller mig vaken när jag försöker sova.
Tills jag inte behöver tänka på att någon annan sover i samma rum.
Tills jag blir fri helt enkelt!!!

Igår satte jag mig i tidsmaskinen och åkte tillbaka i tiden.
Jag såg temperaturen sjunka från 15 grader till 1 grad. Jag såg ladskapet bli allt vitare och vitare.
Våren hade precis kommit, och då åker man ifrån den.
Fast så farligt är det ändå inte. Om man bortser från snön som gick upp till knäna på mig är det inte så långt ifrån vår här heller.
18 grader i solen, men det är väl la 7 grader i luften.
Ah juste, jag är hos pappa om ni inte hajat det än.

Idag har jag övningskört. Gick bra måste jag säga. Det är synd att man inte kan göra det så ofta, och när man väl gör det var det så länge sedan sist att man tappat en del. Men det kommer tillbaka snabbt.
Så fort man fått in grunderna får man ta o köpa lektioner.

Åh det är så mysigt med soool.
Kanske lite väl överdrivet att sitta i linne på Donkens uteservering.
Visst, det är sol. Inte sommar!
Aja, måste måla naglarna på min högra hand.
Det är inte så fint med en hand med lila naglar och en hand utan direkt.